Packa din väska och dra

Det finns dagar då hela kroppen viskar: Packa din väska och dra.

Inte av flykt. Inte av drama. Utan av ren, stilla längtan. Den som säger att du behöver luft mellan tankarna, avstånd mellan dig och det mest färgsprakande inom dig som nu vilar i grått.

Ibland är det inte platsen som tynger. Det är alla förväntningar som ligger i luften. Alla borde, måste, sen när tiden finns. Som du oftast själv har skapat.

Men du behöver inte en perfekt plan. Du behöver en väska och modet att öppna dörren. Det är något nyktert i att dra iväg utan större anledning än att du vill. Du blir plötsligt lättare. Mer du. Mer mottaglig för det oväntade.

Jag tror att alla borde göra det ibland. Sticka iväg. Även om det bara är till ett nytt kvarter, en annan park, ett café tre stationer bort. Byta luft. Byta perspektiv. Byta tankar.

Friheten bor inte i geografin. Den bor i steget du tar när du väljer dig själv.

Så packa din väska.
Lite läder. Ett par klackar. Något du inte behöver men som får dig att le.

Stäng den. Lyft den. Dra.

Inte för att lämna livet. Utan för att hitta tillbaka till det.